Tandvården mot tobak
Denna skrivelse ger dig en översikt om rökningens effekter i den orala miljön samt information om olika projekt som finns för att minska tobaksbruket. Sara Fuierer skriver "Tandvården har idag stora möjligheter att bidra till att minska tobaksbruket i samhället. Detta gäller såväl primärprevention, dvs att förhindra tobaksdebut, som sekundärprevention, dvs att få tobaksbrukare att sluta med sitt tobaksbruk." Läs bl.a. om CTP Centrum för Tobaksprevention i ledning av överläkare Hans Geijam, Uppsalamodellen.
Denna skrivelse är något längre än en artikel (4196 ord). Om du inte vill läsa allt online kan du givetvis skriva ut det och läsa det vid ett senare tillfälle. Detta är ett projektarbete gjort av Sara Fuierer, Odontologie Kandidat som är suppleant i föreningen Tandvård mot Tobak.
Inledning
Rökningens effekter på allmänhälsan
Rökningens effekter på den orala hälsan
Effekter på hälsan efter rökstopp
Preventiva metoder i allmänhet
Preventiva metoder inom sjuk/hälsovård
Preventiva metoder inom tandvården
Framtiden
Referenser
Inledning
Inom tandvården har kunskaper om sambandet mellan gingivit och karies och kost, munhygien, fluor och saliv lett till ökade insatser när det gäller preventivt arbete. På senare tid har kunskaper kring tobaksrökningens skadeverkningar på munhälsan och dess relation till tandlossningssjukdomar uppmärksammats.
Det finns flera skäl som talar för tandvårdspersonalens deltagande i tobakspreventivt arbete, inte bara hälsoskäl utan även kostnadskäl. Tobaksbrukets skador kostar samhället ca 10 miljarder per år. Tandvårdskostnaderna för en rökare är 40% högre jämfört med en icke rökare.(11) Munnen och tänderna är för de flesta människor betydelsefulla och utgör ett starkt motivationscentrum.
Eftersom tandvårdspersonal regelbundet möter många individer och har en lång erfarenhet av preventivt hälsoarbete finns goda förutsättningar för att även arbeta tobaksförebyggande.
Rökningens effekter på allmähälsan
Tobaksrökning är idag den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Den orsakar skador på hälsan som resulterar i nedsatt livskvalitet. Rökningen har många negativa effekter på allmänhälsan och detta är en del av dem.
Konditionen försämras och en ökad trötthet kan ses hos rökare genom att blodets syresättningsförmåga nedsätts. Kolmonoxiden som bildas i glöden hos en brinnande cigarett tävlar med syret om plats i de röda blodkropparna. Kolmonoxiden är den starkare och det gör att blodkropparna hos en rökare, upp till 10%, kan vara fyllda med kolmonoxid istället för syre och detta resulterar i sämre syresättning. Detta leder bl.a. till att hjärtfrekvensen ökar för att uppnå normal syresättning och det ger i sin tur förhöjt blodtryck. Rökare får dessutom snabbare mjölksyra i benen vid ansträngning.
Rökning medför ett sämre infektionsförsvar. Det har visat sig att rökare är mer sjuka i t.ex övre luftvägsinfektioner, snuva, bihåleinflammation och halsinfektioner än icke rökare.
Cigarettrökning är en av de största orsakerna till hjärt/kärlsjukdomar bland såväl män som kvinnor. En påskyndning av artherosclerotisk sjukdom kan ses i artärerna i hjärta, hjärna och i perifera artärer. Det har visat sig att rökning minskar blodplättarnas överlevnad och ökar deras tendens till hopklumpning. Risken för hjärtinfarkt bland kvinnor som använder p-piller är många gånger högre hos storrökande kvinnor än hos ickerökare.(1)
År 1964 fastslog WHO (Världshälsoorganisationen) att cigarettrökning är orsak till lungcancer. Lungcancer är idag den vanligaste dödsorsaken i cancer i världen. Halten av
tjära i tobaken har visat sig ha ett direkt samband med risken för att få lungcancer. De personer som börjar röka i ungdomen och fortsätter att röka som vuxna har den högsta risken att insjukna i lungcancer.(1)
Män som röker 20 cigaretter eller mer per dag löper mer än 10 gånger högre risk att dö i kronisk obstruktiv lungsjukdom.(1)
Magsår är dubbelt så vanligt hos rökare och har ett mera långvarigt förlopp och återkommer oftare än hos icke rökare.(1)
Att utsättas för passiv rökning kan också ge skador som påverkar allmänhälsan. Det finns ett tydligt samband mellan rökning och allergi. Ett antal studier har visat att det finns ett samband mellan passiv rökning och lungcancer. Personer med känd angina pectoris kan få kärlkrampsattack av passiv rökning. Tobaksröken kan ge effekter för icke rökare såsom svidande ögon, huvudvärk, hudklåda, nysningar, rinnande eller uttorkande näsa, hosta och sveda i halsen. Särskilt känsliga är allergiker och astmatiker.(1)
Om en kvinna röker under sin graviditet kan det leda till försämrad näringstillförsel till fostret, för tidig förlossning, lägre födelsevikt (som i sin tur leder till en rad komplikationer), och risk för försämrad tillväxt och missbildning. Risken för plötslig spädbarnsdöd i nyföddhetsperioden ökar med 30 %. Rökningen medför även fördubblad risk för missfall. Det finns även risk för att fostret tillvänjs till nikotinet.(1)
Personer som vistas i utrymmen med hög radonhalt och samtidigt röker riskerar att utsätta sig för en 2-3 gånger förhöjd radonhalt. Detta kan förklaras genom att tobaksröken innehåller ca 40 mg partiklar och av dessa kommer 30 mg direkt ut i luften. När dessa partiklar svävar i luften absorberas radioaktiva sönderfallsprodukter, sk radondöttrar till dessa istället för till väggar och tak och kan andas in. Detta kan vara en bidragande orsak till att passiv rökning ökar risken för lungcancer.(1)
Nikotin är en beroendeframkallande drog som i CNS, det limbiska systemet, framkallar positiva belöningseffekter. Det är ett kemiskt belöningssystem där effekterna av dopamin och noradrenalin stimuleras och förstärks vid tillförsel av nikotin. Nikotin förbättrar koncentrationsförmågan hos rökare, däremot inte hos den som ej är van vid drogen. Nikotinet minskar frustrationskänslor och kan göra det lättare för nikotinisten att acceptera motgångar. Det aktiverar också "alarmcentrum", vilket ger en ökad vaksamhet. Inom några sekunder efter inhalation av cigarettrök stimulerar nikotinet receptorer i sensoriska nerver. ACTH-hormonet ökar när nikotin tillförs och det resulterar i en förhöjd produktion av kortisol och adrenalin och noradrenalin som i sin tur höjer blodsockerhalten. Rökaren dämpar hungern med en cigarett och får en mättnadskänsla. Vid utebliven tillförsel av nikotin uppstår abstinensbesvär hos nikotinberoende individer. Det kan yttra sig i aggressivitet, spänning, oro och koncentrationssvårigheter. För att slippa känna av abstinensbesvären krävs en jämn tillförsel av nikotin. Enligt WHO:s kriterier för beroendeframkallande droger passar nikotin in. Kriterierna är: tvångsmässig användning, psykoaktiva effekter och drogsökande beteende.(1)
Rökningens effekter på den orala hälsan
Som tandläkare bör man vara uppmärksam på de kliniska tecken, som kan ses hos rökande patienter. Det är viktigt att få patienten uppmärksammad på, att det faktiskt syns att han/hon röker. Det blir mer påtagligt för patienten, än vetskapen om att han/hon kanske någon gång i framtiden kan utveckla lungcancer.
Munhålan, inklusive tänder och parodontalvävnader utgör det organ som tobaksröken först träffar och som sedan blir utsatt igen vid utandningen. Detta påverkar den orala miljön och hälsan på en rad olika sätt.
Rökande patienter kan utveckla lingula villosa. Det är papillerna på tungan som förstoras. Det är ett sätt att försvara sig mot kemikalierna som tungan blir utsatt för vid tobaksrökning.
Rökarmelanos är vanlig hos storrökare. Det innebär en ökad melaninpigmentering i gingivan(2)
En ökad förstoring av munslemhinnan, sk hyperkeratos kan iakttas, liksom leukoplakier och erythroplasier. De kan vara precancerösa tillstånd. Rökare har en signifikant högre prevalens av leukoplaki jämfört med icke rökare.(3)
Tobaksrökning är en viktig orsak till cancer i munhåla, svalg och matstrupe. Risken ökar med tobaksmängden och i kombination med alkohol.(1)
Rökning ger missfärgning av tänder, dålig andedräkt och försämrad smak/luktsinne.(2)
Åtskilliga studier har konstaterat att rökare är överpresenterade bland parodontitpatienterna. Rökning är associerat med en försämring av den parodontala hälsan, oberoende av hur stor plackmängden är.(4) Som rökare fördubblar man risken att få parodontit.(2) Parodontitsjukdomen är komplex och enligt nuvarande uppfattning huvudsakligen ett resultat av obalans mellan bakteriefloran och immunsystemet. Man har ej funnit några väsentliga olikheter i bakteriefloran hos rökare och ickerökare,(5) och misstänker därför att tobaksröken påverkar immunförsvaret negativt. Vi vet att nikotinet åstadkommer en kärlkontraktion vilket medför en sämre blodtillförsel och därmed en sämre näringstillförsel och ett sämre immunförsvar. Rökningen påverkar de orala PMN-cellernas funktioner på så sätt att de får försämrad viabilitet, kemotaxis och fagocytos. Rökning medför också en reduktion av mängden cirkulerande antikroppar av typerna IgG, IgA och IgM.(2)
Enligt ett flertal medicinska undersökningar har det visat sig att skelettet hos storrökare har ett minskat mineralinnehåll. Detta tillstånd har fått benämningen "tobaksassocierad osteoporos". Det parodontala benet tycks också drabbas, då man har funnit ett tydligt samband mellan parodontal benförlust och rökning.(2)
Rökare med parodontit kan lätt bli underdiagnostiserade. Första tecknet på parodontit är blödande tandkött, men hos rökare uteblir detta. En adekvat behandling kan i en del fall på grund av detta bli fördröjd eller utebliven.(2)
Den akuta nekrotiserande gingiviten (ANUG) är en form av parodontal sjukdom där man tidigast fann samband med rökningen. Vid ett försvagat immunförsvar kan ANUG lättare manifestera sig. För att få en tillfredsställande behandling måste patienten sluta röka, åtminstone under behandlingstiden.(2,3)
En försämring i allmänhet ses hos rökande patienter. En rökande parodontitpatient svarar sämre på behandling och resultaten blir aldrig lika bra som på en motsvarande patient som inte röker. Läkningen efter extraktion av visdomständer är sämre hos rökare och behandling med osseointegrerade implantat misslyckas oftare hos rökare.(2)
Effekter på hälsan efter rökstopp
En rökare utsätter kontinuerligt sin kropp för farliga kemikalier. Efter ett rökstopp börjar kroppen sakteligen att återhämta sig. Redan första veckan efter rökstopp känner man sig piggare och vaknar mer utsövd och konditionen förbättras upp till 10-15%. Blodtrycket och pulsen sjunker och syrehalten i blodet blir normalt nu när kolmonoxiden inte tävlar med syret. Luktsinnet och smaksinnet förhöjs, man njuter intensivare av mat och dryck. Riskerna för hjärtinfarkt minskar efter 24 timmar. Efter 12 veckor är blodcirkulationen och lungkapaciteten förbättrad. Man fryser mindre och kan få en bättre ansiktsfärg i och med att genomblödningen blir större. Detta medför även att tandköttet kan börja blöda, men det försvinner med tiden.
En del börjar hosta och andra känner att det kittlar i halsen, vilket beror på att flimmerhåren börjar vakna till liv. Inom ett år är de helt återställda. Ett år efter rökstopp är den överhängande risken för hjärt/kärlsjukdommar densamma som hos den som aldrig rökt. Dödligheten i lungcancer minskar till nästan hälften efter fem år och efter tio år är lungcancerdödligheten lika med en icke-rökares.
Ur tandvårdens synpunkt innebär ett rökstopp bl.a. positiva effekter på läkningsbilden efter parodontalbehandling och efter kirurgiska ingrepp. Det parodontala benet blir mer motståndskraftigt, resorptionen sker långsammare eller upphör helt. Slemhinnan skonas från kemikalier.(2)
Det får ej negligeras att de flesta personer som slutar röka upplever inte alltid de positiva effekterna utan lider av svåra abstinensbesvär, dvs nikotinabstinens. Den fysiska abstinensen kan vara huvudvärk, yrsel, irritation, intensivt rökbegär, koncentrationssvårigheter. Det går oftast över efter några veckor. Den psykiska abstinensen kan pågå i årtal.(1)
Preventiva metoder i allmänhet
Samhällets och myndigheternas åtgärder mot tobaksrökning är oerhört viktiga, dels för att förhindra unga människor att börja röka och dels för att förhindra att icke-rökare utsätts för passiv rökning. Begränsning av tobaksrökning i gemensamhetslokaler är också ett stöd för de som röker och försöker sluta, då ett rökförbud minskar tillfällena för
tobaksrökning.
Tidigare var det vanligt att hävda att tobaksbruk är rökarens ensak och myndigheter hade därmed ingen rätt att ingripa. Idag är tobaksrökning inte längre rökarens ensak. Nu finns kunskaper om sambandet mellan passiv rökning och ex lungcancer och hjärtinfarkt. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om "Hygieniska gränsvärden" finns det listat ett antal cancerframkallande ämnen som är förbjudna i en arbetsmiljö, den sk "A-listan". I tobaksrök finns bl.a. två ämnen från A-listan som heter ammodifenyl och betanaftylamin. Tobaksröken innehåller även andra partiklar och gaser som verkar irriterande hos allergiker och astmatiker.(1)
I tobakslagen som trädde i kraft 1993 är rökning inte tillåten i gemensamhetslokaler, som lokaler i barnomsorg och skola, hälso- och sjukvårdslokaler, lokaler för idrotts- och kulturevenemang etc. Arbetsgivaren har ett ansvar gentemot arbetstagaren att denna inte utsätts för tobaksrök mot sin vilja. Enligt den svenska tobakslagen ska varningstexter finnas på cigarettpaketen, likväl som en innehållsdeklaration, (gäller bara nikotin och tjära). En cigarett får inte innehålla mer än 15 mg tjära. EU har beslutat att sänka gränsen till 12 mg från och med 1998.(1)
Genom marknadsföring försöker tobaksindustrin påverka bl.a. ungdomar, eftersom de oftast är en påverkbar målgrupp och tobaksdebuten sällan sker i vuxen ålder. I Sverige är tobaksannonser förbjudna i periodisk press, dvs tidningar och liknande. För övrig tobaksreklam kvarstår kravet att den skall präglas av särskild måttfullhet. Ett problem är dock att tobaksindustrin ökar sin marknadsföring genom smygreklam och sponsring.
Enligt tobakslagen ska Socialstyrelsen utföra en sk produktkontroll, där tillverkare och importörer är skyldiga att redovisa de uppgifter som behövs för att socialstyrelsen skall kunna bedöma varornas hälsorisker.(1)
Priset på tobaksprodukterna kan höjas genom beskattning. I England och Tyskland har försäljning en av tobak minskat efter prishöjningar. I Finland, Frankrike och Island har lagar stiftats om att en del av skatteintäkterna ska användas i kampen mot tobaksbruk och tobaksskador.(1)
För att utvidga den tobaksfria miljön har en del länder förbjudit tobaksförsäljning i institutioner för undervisning och hälso- och sjukvård. I vissa andra länder är försäljning av tobak via automater förbjudet.(1)
I Sverige är olika myndigheter, inspektioner och styrelser ansvariga för att tobakslagen efterlevs. Socialstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten i fråga om rökförbud i
offentliga lokaler. Yrkesinspektioner har den omedelbara tillsynen över arbetsplatser.(1) Riksdagen har även betonat vikten av forskning kring ungdomars rökvanor och att information och utbildning om tobakens skadeverkningar ska utökas. Sedan 1 januari 1997 är det enligt svensk lag förbjudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år.
PREVENTIVA METODER INOM SJUK/HÄLSOVÅRDEN
Läkare har samlad kunskap om tillvänjning till och beroende av nikotin, om sambandet mellan tobaksbruk och ohälsa och dess medicinska följder.
Preventivt läkararbete är både viktigt och intressant men i praktiken kan det vara svårt att nå önskade resultat. Det beror på tids- och kunskapsbrist och tron på att patienter har svårt att ändra livsstil. Detta kom hälsovårdsläkaren Lars Himmelman fram till efter en genomförd enkätundersökning bland Läkarförbundets medlemmar år 1994. Enligt enkäten uttrycktes önskemål om både mer utbildning och mer tid för förebyggande arbete.(6)
Läkarkåren anser att det bör finnas en rökavvänjningsklinik inom varje sjukvårdsregion som arbetar med metodutveckling, utbildning och rådgivning till andra instanser som sysslar med rökavvänjning. Mer än 90% av de som slutar röka gör det på egen hand och oftast utan några andra hjälpmedel än en stark motivation och vilja. Det är oftast en lång process och det kan ta flera år innan man kommer fram till rökstoppet. Återfallsfrekvensen är dock hög, upp till 80% bland kraftigt nikotinberoende rökare.(1)
Centrum för Tobaksprevention, CTP som leds av överläkaren Hans Giljam arbetar för att minska tobaksbruket i Stockholms län. Där ges kontinuerligt kurser i tobaksutbildning och rökavvänjning som först och främst är riktade till vårdpersonal och lärare. Det handlar om att sprida kunskapen om tobakens skadeverkningar på hälsan och studera tobakens historia, effekter och behandling. Kursen består av teoretiska pass där en psykolog, sköterska, läkemedelskonsult och en överläkare föreläser. I kursen ingår även grupparbeten, rollspel och diskussioner. Enligt Hans Giljam så är det främst distriktssköterskorna som engagerar sig i dessa frågor och själva leder rökavvänjningskurserna. Inom tandvården är det tandhygienisterna. Hans Giljam menar att rökavvänjning och nikotinersättning är den mest effektiva metoden att sluta röka. Att sluta röka kan vara jagstärkande, man blir fri från något man är beroende av, något som styr en. En del patienter döljer en djup depression bakom sitt tobaksbruk. Vid rökstopp kan en depression bryta
ut, det är då viktigt att den patienten får adekvat vård innan rökstopp, dvs med antidepressiva tabletter. Det förekommer att patienter blir inlagda på sjukhus vid rökstopp. Ofta pendlar patienterna mellan att inte vilja sluta röka, sedan utsätts de för påverkan och de överväger ett rökstopp och sen försöker de sluta och håller upp ett tag, men får återfall och så går de igenom alla dessa stadier om och om igen tills de så småningom blir rökfria.(7)
Psykologen Margareta Pantzar har utvecklat ett rökavvänjningsprogram som kallas "Uppsalamodellen". Den bygger på att man slutar röka med psykologisk inlärningsmetodik och med nikotinersättning. Den enda effektiva behandling man känner till vid nikotinabstinens är nikotintillförsel. I två månader träffas gruppen en gång i veckan, under den första tiden förbereder man sig genom att kartlägga sitt rökande. När röker jag? I vilka sammanhang? Hur mycket röker jag? Man vill få patienten medveten på vilka inre och yttre signaler som leder till rökning. Under andra veckan sker en nedtrappning av rökandet. Rökstopp sker tredje veckan och patienterna får lära sig självkontrolltekniker och nikotinersättning sätts in. Ett tillfälligt återfall är ingen katastrof, det är bara att försöka igen. Att bli en icke-rökare och trivas med detta är att befinna sig i en inlärningssituation där man successivt blir bättre genom medveten träning, menar Margareta Pantzar.(8)
Elisabeth Arborelius har skrivit en bok som heter "Varför gör dom inte som vi säger?"(9), där hon tar upp de problem som kan uppstå vid preventiv vård. Boken beskriver hur man kan närma sig patienten på ett patientcentrerat förhållningssätt, där man strävar efter att underlätta för patienten att ta ställning till sina levnadsvanor. Tidigare har man bedrivit preventiv vård genom att enbart ge information och kunskap och genom att uppmana patienten att ändra sina levnadsvanor. Det har visat sig att kunskap är långt ifrån tillräckligt för att påverka våra attityder och åstadkomma beteendeförändringar. Om man utgår ifrån ett patientcentrerat förhållningssätt som Arborelius skriver om, inriktar man sig på en individuell rådgivning där man tillsammans diskuterar sig fram till vad som passar just denna patient. Man visar respekt för patienten, man moraliserar inte och man är lyhörd. Det är viktigt att ta reda på patientens synpunkter. Är patienten medveten om sambandet mellan hans/hennes symptom och levnadsvanor (ex rökning)? Man frågar efter patientens synpunkter/funderingar kring sina symptom och utgår från dessa i den fortsatta diskussionen om levnadsvanor. Man ska ej vara styrande och kontrollerande utan låta patienten fatta egna beslut. Kan man som vårdgivare skapa en inre motivation hos patienten där patienten får en känsla av att själv bestämma och kan handskas med tillvaron, då engagerar patienten sig för att det är intressant eller viktigt, inte för att någon annan säger det. Enligt forskning som har gjorts har det visat sig att människor blir mer inre motiverade när lärare/läkare/vårdpersonal etc uppmuntrar och stödjer deras egna initiativ. Vid sk "yttre kontroll" när vårdpersonalens agerande leder till att patienten ändrar beteende, håller denna förändring i sig endast så länge som den yttre kontrollen finns närvarande. Att sluta röka är en långvarig process och en kontinuerlig problemlösning där vårdgivare och patient tillsammans finner lösningar.(9)
Förebyggande Medicin grundades 1985 av företagsläkare Claes Lenngerd. Han har utvecklat ett rökavvänjningsprogram där man riktat in sig på beteendeförändring. Man vill få deltagarna att öka sin förståelse för kroppens signaler, väcka engagemang för den egna hälsan och utifrån sina egna resurser ta ansvar för sitt välbefinnande. På kursen får deltagarna försöka ändra sina vanor och hitta ett substitut till sitt rökande. Det kan vara något annat som får en att må bra, t.ex motion eller avslappningsövningar. De arbetar mycket med positivt tänkande. Deltagarna styrs mot ett sundare leverne genom att diskutera motionens betydelse för välbefinnande och de positiva effekterna av avslappning. Man tar även upp kostvanor och vårt behov av ordentlig sömn.(10)
Preventiva metoder inom tandvården
Tandvården har idag stora möjligheter att bidra till att minska tobaksbruket i samhället. Detta gäller såväl primärprevention, dvs att förhindra tobaksdebut, som sekundärprevention, dvs att få tobaksbrukare att sluta med sitt tobaksbruk.
En enkätundersökning utfärdes bland tandvårdspersonal år 1991. Avsikten var att kartlägga tobaksvanor och attityder till och medverkan i tobakspreventivt arbete bland tandvårdspersonal. Det framgick bl.a. att 13% av tandläkarna och 17% av tandhygienisterna och tandsköterskorna var vanerökare.. Rökvanorna är mindre vanliga hos svensk tandvårdspersonal jämfört med genomsnittsbefolkningen i Sverige, där rökvanorna 1988 uppgick till 27% hos kvinnor och 26% hos män. 32% av tandläkarna och 70% av tandhygienisterna tog upp en tobaksanamnes rutinmässigt. Upplysning om tobakens skadeverkningar gavs till alla patienter (oberoende av tobaksbruk) av 10%, medan 85% gav information åt patienter som använde tobak. Av samtliga svarande ansåg 61% att medverkan i tobakspreventivt arbete är viktigt.(11)
Tandhygienisterna är den yrkesgrupp som mest engagerat sig i tobakspreventivt arbete inom tandvården. Det kan ha sin förklaring i att de i sin yrkesroll redan har en förebyggande och informativ inriktning. En annan aspekt är att tandhygienistkåren nästan uteslutande består av kvinnor, som kanske prioriterar omvårdnaden av medmänniskor på ett för kvinnor speciellt sätt.
Tandhygienisterna Åsa Forsgårdh och Marie Wiberg i Stockholm har startat ett samverkansprojekt mellan folktandvården och hälso-och sjukvården. Projektet heter "Tandhygienister för rökfrihet". De har genom sitt yrke blivit uppmärksamma på tobakens negativa effekter. De anser att det finns ett stort behov av rökavvänjning. Tandhygienistens huvudsakliga uppgift bör vara att arbeta preventivt, genom att försöka förändra attityder och vanor hos patienten. I det tobaksförebyggande arbetet är beteende-och attityd påverkan mycket viktigt. Deras syfte med projektet är att minska antalet tobaksbrukare och därmed få en minskning av sjukvårds-och tandvårdskostnaderna i Stockholms län och förbättrad hälsa och välmående hos befolkningen. De strävar också efter att utveckla samarbetet mellan tandvården och sjukvården. De bedriver utbildning av tandhygienister i rökavvänjning, som i sin tur håller egna rökavvänjningskurser vid sina respektive folktandvårdskliniker. Huvudmomenten i utbildningen omfattar personlighetsanpassad rökavvänjning i grupp, där deltagarna via en pedagogisk och psykologisk utbildning får inblick i hur man påverkar andra människor. Deras avvänjningsprogram bygger på material från Centrum för Tobaksprevention, "Förebyggande medicin" och "Uppsala modellen". Varje utbildad tandhygienist beräknas kunna starta 3 grupper med 6-10 deltagare första året. Projektet ska pågå i tre år, efter det hoppas de på en permanent och självbärande verksamhet. Tidigare rökavvänjningsprojekt i Västmanlands läns landsting visade en lyckandefrekvens på 60%.(12)
Flera liknande projekt pågår runt om i landet, bl.a. i Norrbottens län, Karlstad, Örebro och Linköping. I Uppsala och i Västmanlands län har projekten redan slutförts.
Projektet i Uppsala, lett av Jan Skjöldebrand har utnyttjat tandvårdens kontaktnät med barn och ungdomar till att informera och påverka dessa till ett tobaksfritt liv. Vid undersökningenstillfället berättade tandläkaren om tobakens skadliga effekter på munhälsan och allmänhälsan. I väntrummet visades en video med liknande information. De barn som redan var tobaksbrukare erbjöds avvänjngskurser. Det är viktigt att skola/samhället/sjukvården samarbetar i att sprida tobakens negativa effekter. Personlig information från tandläkaren om tobakens skadliga verkan på munhälsan i samverkan med övrig hälsoinformation tycks ha en god effekt.(12)
Linköpings projekt omfattar inte bara Folktandvården utan även Skolhälsovården, Samhällsodontologiska Enheten och Enheten för Förebyggande Medicin. Syftet är att göra samtliga skolor i Östergötland rök-och snusfria, personalen inkluderad. Uppdraget är att utveckla och vidmakthålla ett tobakspreventivt arbete riktat till barn mellan 12, 16 och 19 år. Detta ska ske genom upptagning av tobaksanamnes, registrering av tobaksvanor, rådgivning, anvisning för tobaksavvänjning vid behov och epidemiologisk uppföljning.(12)
Tandvård mot Tobak är en förening som bildats med syfte att aktivt driva tobaksfrågor inom tandvården. De skall verka som ett sammanhållande organ för personal inom tandvården och motivera tandvårdspersonal att som förebilder avstå från tobak. Man vill på olika sätt sprida kunskaper om tobaksbrukets komplexa natur och orsaker samt dess skadeverkningar. Genom att påverka myndigheter, kommuner och landsting hoppas man nå ett tobaksfritt Sverige. De strävar mot att arbeta nationellt såväl som internationellt i samarbete med andra organisationer mot tobak.
Framtiden
All tandvårdspersonal bör få kunskap och förståelse för tobaksbruket och dess skadeverkningar. För att bedriva en effektiv tobaksprevention krävs även kunskaper i beteendevetenskap.
En viktig uppgift i detta sammanhang är att förmå barn och ungdomar att förbli tobaksfria
I dag tobaksdebuterar 600 ungdomar varje vecka i Sverige. Folktandvården har genom sin kontinuerliga kontakt med barn och ungdomar möjlighet att göra en stor insats på detta område.Tobaksanamnes och tobakspreventivt arbete bör i framtiden bli rutinmässiga åtgärder i samband med tandläkarbesöket.
Patienter som önskar bli tobaksfria ska kunna vända sig till sin tandläkare eller tandhygienist för att få information och förslag om rökavvänjningskurser. Svensk tandvård av idag har en förebyggande inriktning. Tobaksprevention bör därför vara ett naturligt inslag i det totala preventionsarbetet.
Ett stort TACK till tandhygienisterna Marie Wiberg och Åsa Forsgårdh, som har givit mig mycket viktig och intressant information om ämnet. Jag vill även tacka Överläkare Hans Giljam och personalen som driver Centrum för Tobaksprevention, för att jag fick deltaga i den mycket givande kursen i Tobaksutbildning och rökavvänjning. Min handledare och docent Jan Bergström har stöttat mig och varit väldigt engagerad i mitt projektarbete och det har jag verkligen uppskattat. Tack!
Referenser
1. Ett tobakspolitiskt program från Sveriges Läkarförbund
1995. Läkare om tobak (broschyr)
2. Preber H, Bergström J. Rökning och Parodontit.
Tandläkartidningen 1992;18:1072-1076
3. Palmer RM. Tobacco Smoking and oral health. British
Dental Journal 1988;8:258-60
4. Bergström J, Eliasson S. Noxious effect of cigarette
smoking on periodontal health. J periodont Res
1987;22:513-517
5. Preber H, Bergström J, Linder L. Occurence of
periopathogens in smoker and nonsmoker patients. J Clin
Periodontol 1992;19:667-671
76. Himmelman L, Weinehall L. Preventivt läkararbete viktigt
men vanskligt. Brist på tid och kunskap hinder.
Läkartidningen 93(8):694-699
7. Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin Syd
1996. Tobaksavvänjning - en introduktion (broschyr)
8. Gradin G. Sluta röka-steg för steg. INFORMACO 1992;4
Kabi Pharmacia AB Stockholm
9. Arborelius E. Varför gör dom inte som vi säger? :teori och
praktik om att påverka människor levnadsvanor. 1993 WA
Kursb
10. Lenngerd C. Förebyggande Medicin. Det är skönt att inte
röka.
11. Halling A, Uhrbom E, Bjerner B, Solen G.
Tandvårdspersonal, tobaksvanor och tobaksförebyggande
arbete i Sverige 1991. Tandläkartidningen
1992;18:1078-1081
12. Skjöldebrand J, Forsgårdh Å: Tandvård mot Tobak.
Projekt inom Svensk Tandvård mot bruk av tobak 1996
Sara Fuierer
Odont kand.
