"Vita Sjukan"-Kompositallergier

• Inledning
• Symptom
• Undersökningar
• Skyddåtgärder
• Övergripande åtgärder

Nu i juli 1996 har 111 kollegor och sköteskor meddelat att de skadats av arbetet med Bonding- och adhesivslösningar. De flesta har lapptestats med den s.k. Dentalserien och befunnits vara positiva.

Symptom:
Symptomen har huvudsakligen debuterat de senaste 2-3 åren. Medelåldern är 48 år men några är endast mellan 26 och 30 år. Ca 55% är tandläkare och resten sköterskor. 2/3 arbetar inom den privata vårdsektorn. Den geografiska fördelningen är något svårförklarlig. Från en del landsdelar finns inga eller bara några få anmärkningar. Många fall finns i Göteborg, Stockholm, Ångermanland, Östergötland, Småland och Skåne. Sannolikt finns ett stort mörkertal.

Symptomen är vanligtvis svårläkta och smärtsamma hudsprickor på några fingrar. Ibland uppstår rodnad med små vätskefyllda blåsor som kliar. I senare stadium går huden oftast att skala av med jämna mellanrum och blödningar uppstår. Cortisonsalvor kan tillfälligt lindra besvären men botar icke. Under längre ledighet kan obehagen avklinga för att sedan återkomma när arbetet återupptas. Andra vanliga symptom är rinnande ögon med klåda, envis snuva samt luftvägsbesvär och rethosta. Samtliga dessa symptom är sedan länge väl kända från industriellt arbete med härdplaster. Ingen ansvarig har dock anat att de små mängder, som hanteras i tandläkarpraktiker, skulle förorsaka samma bekymmer.

Våra kompositmaterial baseras huvudsakligen på Bowens resin, som är en högviskös akrylatförening kallad BIS-GMA. Dess molekylvikt är stor och inte lika potent giftig som de lågviskösa akrylatföreningarna som t.ex. MMA, HEMA och TEGOMA, som ingår i våra adhesivlösningar. Både hudkontakt och inandning av ångorna ger allergier.

Undersökningar:
I början på 1996 bidrog artiklar i fackpress och stor massmedial uppmärksamhet av problemen till att berörda myndigheter genast reagerade på den nästan explosiva utvecklingen. Såväl arbetarskyddsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Socialstyrelsen som våra egna organisationer började snabbt vidtaga erfordliga åtgärder för att förhindra att ytterligare personer skulle skadas. Yrkesinspektör Anette Hägerströms rapport från tandvårdsverksamhet i Östergötland, Emma-Christin Lönnroths avhandling vid Tekniska Högskolan i Luleå samt Christina Munkgaards allergiundersökning bland danska tandläkare underströk det allvarliga i situationen. Några år tidigare hade forskare som Lasse Krnerva i Finland och Arne Hensten-Pettersen i Norge påtalat riskerna med akrylatanvändning i tandläkarverksamhet. Få rapporter om akrylatskadad tandvårdspersonal i andra länder har kommit. Förmodligen har de senaste 15 årens Hg-debatt i Sverige och övriga Norden bidragit till en lavinartad utveckling av kompositfyllningsterapi med många akrylatallergier bland tandvårdspersonal. Dessbättre finns det få rapporter om sådana reaktioner bland våra patienter. Risken finns dock att personer, som tidigare är sensibiliserade genom sin yrkesverksamhet där härdplaster som limmer, fogmassor, lacker, färger tillverkas eller används, kan reagera vid kompositfyllningsterapi.

OBS! Akrylatallergiker skall undvika att få nya kompositfyllningar, proteser, hörapparater, lösnaglar och genomgå höftledsoperation där akrylatbaserad cement används.

Skyddsåtgärder:

• Använd skyddsglasögon och ansiktsvisir vid kompositfyllningsterapi samt vattenbegjutning och punktutsug vid puts av fyllningarna.
• Undvik hudkontakt med akrylatlösningar. Tänk på att flaskorna läcker ut vätska.
• Förutom de s.k. 4H-handskarna, som är både tjocka och otympliga att använda finns inga effektiva och skyddande handskar. Vätskorna penetrerar och degraderar snabbt andra handskar varför dessa måste bytas mycket ofta. Latexmaterial är i sig självt allergiframkallande.
• Mjuka mun- och nässkydd är olämpliga eftersom slip- och putsrester fastnar i materialet.
• Vid puts och slipning av temporära ersättningar, proteser, tandregleringsapparater och bettskenor bör muff eller utsug användas eftersom 30% av materialet är ohärdat.
• Akrylatlösningsflaskorna skall förvaras svalt i tättslutande burkar av glas eller metall. Allt engångsmaterial som kontaminerats skall slängas i t.ex. tätt slutande plastdunkar och hanteras som riskavfall. Restmaterial skall först ljushördas. Observera att de flesta dualcement är akrylatbaserade.
• Vid stänk i ögon skölj noga med vatten omedelbart.
• Sörj för god ventilation i behandlingsrummet och skaffa bra utsug vid behandlingsstolen. Tyvärr finns ej någon bra utsugsanordning för detta ändamål ännu på marknaden men är under framtagande.

Övergripande åtgärder:

• Tillsakapa genom riksdagsbeslut ekonomiska möjligheter att forska fram nya ändamålsenliga och giftfria tandfyllningsmaterial samt ge tandläkarkåren resurser att tills dess vidtaga adekvata skyddsåtgärder.
• Förbättra undervisningen på detta område vid våra utbildningsanstalter samt tillskapa bra efterutbildning för tandvårdspersonal.
• Intensifiera informationen till politiker, läkare, försäkringskassor och försäkringsbolag.
• Göra en förteckning över samtliga tandvårdsmaterial som innehåller akrylater.
• Samordna forskningen på detta område i Norden.
• Ställa krav på producenter och försäljare av akrylatbaserade material. Mycket finns att förbättra vad avser förpackningarna och varuinformation. Idag saknas ofta fullständig innehållsdeklaration liksom varningstext på svenska. Det kan ifrågasättas om inte producentansvar kan ställas för de skador som redan inträffat. Målsättningen bör vara att hjälpa de redan akrylatskadade och att förhindra att ytterligare tandläkare och sköterskor skadas.